VARJE MOR ÄR HIMMELENS OCH JORDENS DROTTNING

”VARJE MOR ÄR HIMMELENS OCH JORDENS DROTTNING,
TY HON FÖDER ETT BARN ÅT GUD!”

”Den himmelske Fadern ville göra mig till hela världens Drottning. Men det gjorde inte så stort intryck på mig. Jag önskade ingenting annat, än att mitt hjärta fick slå för Honom, mitt barn och min skatt.”

“VARJE MOR ÄR HIMMELENS OCH JORDENS DROTTNING, TY HON FÖDER ETT BARN ÅT GUD!”

Därför var jag aldrig högfärdig.
Jag sade aldrig: ”Se, så bra jag är.”
Men jag kände alltid i mitt hjärta en ömhet och kärlek att bli en mor, en drottning. Ty varje mor är himmelens och jordens drottning!

Om ni alla mödrar, som föder ett barn, kunde känna gåvan ni får från himmelen, en gnista av välsignelse, att få föda ett barn åt Gud, skulle ni prisa Honom oavbrutet, så som jag gör!

LÅT OSS ÄLSKA DEN LILLE JESUS, SÅ SOM HANS MODER!

LÅT OSS ÄLSKA DEN LILLE JESUS,

SÅ SOM HANS MODER!

Som vårt hjärtas Son och Gud!

Anser ni att det är otroligt att älska Guds Son, som er egen son, och att Han kan kalla er ”mamma” eller ”pappa”?

Här märks er tro!

Om ni tror det, kommer ni att hysa en liten söt Son i ert hjärta!

Om ni inte tror på det och säger så som många andra:

”Men jag är en ovärdig och eländig själ, och kan inte ta emot Gud i mitt hjärta...”

Jag vill i all enkelhet ställa en fråga till er:

Sedan när tänker en mor eller en far så om sitt barn?

Finn mig den mor, som födde ett barn och sade:

”Oh, jag kan inte omfamna det! Jag kan inte kyssa det! Jag skall inte kalla det ”min son” eller “min dotter”, för jag är en ovärdig mor”?

Vilken mor gör så?

DET ÄKTA PARETS ENHET I GUD

DET ÄKTA PARETS ENHET I GUD

Gud säger till er, till dig kvinna och till dig man, att ni skall vara ett och i enhet se Mig.

JAG GAV INTE EN TILL DEN ANDRA, ENDAST FÖR ATT SE TILL VARANDRA, UTAN FÖR ATT NI TILLSAMMANS, ENADE, SKALL STRÄVA MOT ATT SE MIG.

Om Gud skapade kvinnan avskillt, skulle det vara som om Han sade: ”Du man, se avskillt på denna nya skapelse”. Detsamma skulle Han säga till kvinnan. Men med stor vishet skapade Gud först mannen och ur honom skapade Han kvinnan, för att deklarera att Han inte skapade dem till detta livet endast för att tänka på varandra, utan att de skall se Gud och enade sträva tillsammans.  Därför är styrkan som Gud ger er sådan, att den ena skall komplettera den andra.